Nils

Gyllent bi

  • Nils 
DAGENS BI: Gyllengökbi, eller kystvepsebie som det heter på norska och som säger något mera om det här biet. Många misstar biet för en geting. FOTO: NINA / Frode Ødegaard

Långhornsbi

  • Nils 
DAGENS BI: Från maj till juli samlar långhornsbiet in pollen, och då uteslutande från ärtväxter. Solitärbiet Eucera longicornis är kjänd för sina mycket långa antenner.

Rödluvan

  • Nils 
DAGENS BI: Glödsandbi eller rödsandbi (Andrena fulva) tillhör familjen grävbin. Glödsandbiet har röd behåring på ovansidan av kroppen och svart behåring på undersidan och på benen. Gillar vinbär och krusbär. Liknar på rödmurarbi.

Chilensk kraftpaket

  • Nils 
DAGENS BI: Caupolcana fulvicollis är ett chilensk korttungebi. De lever i områdena Coquimbo og Maule. De är mellan 23 till 25 millimeter. Stor och vacker!  NB! alla bin ni sett hitills finns i Norden.

Första svärmen fångad

  • Nils 
I fredags gick svärmlarmet. Ca 10 000 bin fastnade i ett päronträd i en av bigårdarna. Vi skakade ner de i en papplåda och sedan därifrån över till en låda ovanpå ett drottninglöst samhälle. Kan bli ett bra nytt samhälle.

Panser

  • Nils 
DAGENS BI: Bandpansarbi är ett solitärt bi (icke samhällsbildande). Stelis punctulatissima på latin. Kallas även storpansarbi. Flyger främst till korgblommiga växter, som exempelvis stånds, röllika, vägtistel, strandloppört och hökfibblor. FOTO: NINA/Frode Ødegaard

Håriga ben

  • Nils 
DAGENS BI: Praktbyxbiet är ett stort bi med håriga bakben. Gräver bo i sand. Finns längs kusten. Ett sommarbi. Var rödlistat i 2015, men inte i dag.  

Liknar getingen

  • Nils 
DAGENS BI: Storullbi (Anthidium manicatum) är ett solitärt bi. Förekommer i parker, trädgårdar, skogsbryn och gles lövskog, sluttningar, sand- och lertag. De gula fläckarna på sidorna, gör att den liknar getingen.  

Fäbodbi

  • Nils 
DAGENS BI: Fåbodbi bor gärna i gammalt timmer och död ved som ligger i solen. Gillar korgväxter. FOTO: Artsdatabanken/NINA/F. Ødegaard

Största biet

  • Nils 
DAGENS BI: Dånpelsbi är större enn humlan, på norska kallas den för Humlepelsbie (Anthophora furcata) . Den är ca 11-12 mm. Flyger på kransblommiga växter (bl.a. kryddväxter). FOTO: Artsdatabanken/NINA/Arnstein Staverløkk