Besök hos Elsa, Edla, Anna-Brita och Maria

Fyra samhällen kontrollerade idag och alla drottningar på plats. Elsa och Edla har fått var sin femte låda, och Anna-Brita sin tredje. Det ser fantastiskt bra ut i alla kuporna och det känns som om jag upprepar mig när jag skriver: gott om honung, gott om yngel och fina bin. 🙂

Det är höga samhällen nu, tunga lådor, tusentals bin i luften, och det ska bli skönt att få plocka bort lite ramar med honung om någon vecka. På bilderna nedan ser ni hur vi gör nu, för att slippa de allra tyngsta lyften. En tom låda ställs på bordet och från samhällets översta låda plockas ram för ram ner i den tomma lådan. Därefter tas den tömda lådan ned från samhället och vi fortsätter att gå igenom nästa låda genom att lyfta över den ena ramen efter den andra. Vi stör ju bina under en längre stund men vi undviker ryggskador.

 

Vi har skjutit upp slungandet till nästa helg eftersom det finns många honungskakor som s-n-a-r-t är klara. När honungskakan är täckt med vax över mer än två tredjedelar kan man plocka den med sig till slungrummet. Helst ska den vara helt täckt eftersom det garanterar att honungen håller en låg och lämplig vattenhalt. Är halten för hög kan honungen jäsa och det är rätt otrevligt, om man nu inte vill ha mjöd förstås.

/Stina

Vår första svärm – dagen efter

Tidigt imorse fick den nya svärmen, som ju är Pauline, sin benställning och då såg vi också att samhället är enormt stort. Tätt, tätt med bin i hela lådan och en klunga ute på flustret. De hade bara sedan igår eftermiddag byggt ut ramarna hur fint som helst och nu jobbar vi allt vad vi kan för att återigen ligga steget före våra drottningar.

Våra vaxade ramar tog slut redan igår, men vår snickare, Ronny Svensson, ryckte ut i förmiddags och hjälpte oss att vaxa åttio nya. Det är han som har byggt alla våra 50 lådor och alla våra 550 ramar och det är riktigt fint hantverk! Ytterväggarna är av oljad masonit så lådorna tål att stå ute, men vi kommer att måla även dessa, när vi hinner…

Pauline kunde få ytterligare en låda direkt, så hon inte svärmar vidare. Igår fick hon med sig två honungsramar och en utbyggd ram, det var vad vi hade. Nu har samhället alltså fått 19 mellanväggar att bygga ut, och undan går det. Vi hoppas att hon ska trivas på sitt nya ställe och inte längta tillbaka till parken där hon bodde tidigare!

När det slutat regna i eftermiddag/kväll väntar en tur till Edla och till Elsa, som inte haft besök av oss på på länge. Eftersom samhällena nu blir större (snart dags för femte lådan hos Edla, Ebba och Elsa) och lådorna med honung är tunga (det är inte sälla en honungslåda väger upp emot 30 kilo eller mer (enbart trälådan väger 10 kilo)) så blir kupkollarna tuffare. Idag har vi köpt ett par attiraljer som ska underlätta för oss: ett litet hopfällbart bord samt en liten hopfällbar pall. Bordet ställer vi bredvid kupan och på bordet ställer vi en tom bilåda. Därefter lyfter vi ner ram för ram i den tomma lådan och behöver på så vis inte göra de allra tyngsta lyften. Pallen behövs för att komma upp i rätt arbetshöjd när samhällena växer på höjden.  Step-up-träning in real life!

/Stina

Vår första svärm!

På planeringen för idag stod en tur i bigården. Vi skulle först titta igenom samhällena på Gäddastorp, därefter de andra fem i stan, och slutligen de i hembigården. Vi kom inte ens till det andra stoppet på vår väg förrän de ringde från Djupadal och berättade att ett av samhällena där betedde sig konstigt – flög runt i ett stort moln och verkade allmänt irriterade. Vi for dit och som väl var fanns två av våra biodlarkollegor på plats under den planerade turen idag, Roland och Erik, och kunde bistå med både råd och dåd.

 


Turen till resten av bina kunde vi snabbt glömma. Det tog hela dagen att ta hand om den här svärmen. Vi var ju inte förberedda och eftersom vi inte har allt material med oss på våra rundturer fick vi vackert köra hem och hämta botten, ny, låda, tak, outbyggda ramar med mera.

Det är ett av våra egna samhällen – Pauline – som svärmat och det fanns en hel del svärmceller/färdiga drottningceller i kupan när vi kikade igenom den. Gott om honung också för den delen, men slungningen får vänta tills nästa vecka. Nu behöver vi jobba ikapp för bina ligger plötsligt ett helt steg före oss 🙂

För att undvika sådana här skojiga äventyr bör vi besöka våra bin var nionde dag, för då hinner de inte dra upp nya drottningar och sätta igång en svärmning. Imorgon väntar alltså besök hos Elsa och Edla för det är långt mer än tio dagar sedan vi var där… Vi tar kanske ännu en tur till Joel Svensson också, på lördag, för att köpa fler tak och ben och bottnar. Bee prepared!

 

Kvällen ägnades åt att spika två nya benställningar som ska målas imorgon, tillsammans med åtta nya kupor, så vi har mer av materialet klart. Vi behöver också vaxa nya ramar. Vi har dessutom städat lite i lokalen, diskat slungan och provkört den. Det visade sig vara ett alldeles ypperligt köp eftersom den är självvändande!

För övrigt: Dagens tur började med ett bistick rakt igenom handsken, i höger hand, längts ut på ett finger. Det dröjde inte många minuter förrän fingret var dubbelt så stort, ändrade färg och pulsen slog hårt. Snart spred sig kliande röda utslag upp på armen och över högersidan av kroppen. Alltså: först en allergitablett, men den hjälpte inte så mycket. Efter nån timme intogs fem betapred (kortisontabletter) och de tog ned reaktionen något, men inte helt. Hur som helst så hjälper medicinen när man börjar känna sig lite för varm och yr, och det känns tryggt.

/Stina

 

 

Svärm

Tack Nils för de två bilderna på Pauline när hon svärma. Det har varit en galen dag idag. Det började med ett mail om att bina betedde sig konstigt och ja, det gjorde dom :). Se bilderna här intill.

/Sofi

Engelska bi-ord

Om du någonsin ska föra en konversation om binas-språk på engelska :):

waggle dance – bidans, anger riktning och hur långt bort nektarn finns

shaking signal –  skaksignalen, ett bi som griper tag i och skakar ett annat bi för att säga att fler bin behövs för att samla nektar

tremble dance – darrningsdansen, för att fler bin ska hjälpa till att ta hand om nektarn som kommer till kupan

beep signal – pipsignal, biet stöter sitt huvud mot ett annat bi

/Sofi

Hjälp vildbina

För att hjälpa vildbina måste vi alla men framförallt lantbrukarna och landskapsplanerarna tänka på att öka mängden naturliga obrukade inslag i landskapet så att vildbina kan hitta någonstans att bo samt att de har möjlighet att hitta mat under hela säsongen och inte bara när fälten blommar.

Man kan sammanfatta det som behövs i följande punkter:

  • Bevara betesmarker och andra ytor med mycket blommor.
  • Se till att det finns blommor i anknytning till åkrarna.
  • Använd mindre bekämpningsmedel.
  • Se till att det finns obrukade element tex kantzoner och åkerholmar
  • Planera landskapet.

/Sofi

Midsommartider

Veckan som kommer bjuder förhoppningsvis på nyslungad honung. 🙂 Planeringen ser ut så här, förutsatt att vädret håller sig någorlunda stabilt och bibesöksvänligt:

  • Söndag: kupkoll hos Anna-Brita och Maria – de samhällen som nu bott hos oss i knappa två veckor
  • Måndag: rengöra och provköra slungan, förbereda material och lokal för honungshantering
  • Tisdagsträff med Hästveda biodlarförening, planera för nya drottningar, avläggare och/eller ev. delning av samhällen under juli månad
  • Onsdag: Edla – inventera honungsramar och se över samhället
  • Torsdag: se över även de andra samhällena och inventera honungen i dessa

Om det vid veckans kupbesök visar sig att vi har honungsramar på sammanlagt över 40 kilo så slungar vi en första gång redan nästa helg. Gissa om det känns spännande!

/Stina