Frågor från ett fan

  • Nils 

Vi har fått följande frågor från Tom som följer vår blogg. Vi publicerar dem nu och svarar efter hand.

Kul med en engagerad läsare :).

    • Om Stina är den enda som ska sköta bina. Hur många kupor kan hon då ta hand om max

Vi börjar med fem samhällen till våren 2012 och hur många det blir beror främst på hur långt ifrån varandra trädgårdarna ligger som samhällena placeraras i. Det tar inte så lång tid att sköta om bina, det är för- och efterarbete som tar mest tid: göra i ordning ramar, spika lådor, måla lådor, förbereda för slungning och lagring. Eftersom vi ännu inte har någon bil tar ju transporten också en hel del tid.

Hobbybiodlare har allt från en till ett tiotal kupor. Vi ska ta reda på hur många samhällen man får ha som just hobbyverksamhet, innan det går över i näringsverksamhet.

  • Kan man leva på att vara biodlare?

Ja, det finns yrkesbiodlare i Sverige som har biodlandet som sin huvudsakliga inkomstkälla. Hur många samhällen man måste ha då vet vi inte. Läs mer om företagen på deras hemsida – Biodlingsföretagen. De flesta vi träffat, än så länge, i biodlarsammanhang har dock biodlandet som hobby eller som en sidoverksamhet till ett redan fungerande företag, t.ex. lantbruk. Vi skulle kanske planera in ett besök hos ett biodlingsföretag… Det finns också utbildningar till biodlare, inte enbart studiecirklar och föreningskurser utan även distansutbildningar på yrkeshögskolor.

  • Vilka restprodukter blir det när ni framställer honungen? Typ vax, vad ska ni göra med dem?

Det blir i princip inga restprodukter. De honungsramar som slungas återanvänds, om de inte är allt för mörka. I slungningsproceduren blir det en del vax över, det vax som bina täckt sina honungceller med. Detta vax tar man bort med en avtäckningsgaffel innan man slungar honungsramarna. Det tas sedan om hand, smälts ner, säljs, eller (om man har den utrustningen hemma) valsas ut till nya vaxmellanväggar som bina sedan bygger nya celler på. De är fantastiska byggarbetare!

  • Hur många kilo honung producerar en kupa per år?´

I genomsnitt räknar man med 20 kg per samhälle. Ett samhälle kanske ger 50 kg, ett annat bara fem, beroende på olika omständigheter som vi inte riktigt har kläm på ännu. En av våra biodlarkollegor i SBRQ hade fått cementhonung i två av sina samhällen i år. Det är honung som sitter så hårt i ramarna och den inte går att slunga. Bina klarar inte heller av att processa den så man kan inte låta den sitta kvar som mat till dem.

  • Hur många gånger om året tar man honung från bina?

I regel skattar man honung (det heter så när man tar av honungsramarna från bikupan) ett par gånger per sommar, en gång runt midsommar och en gång i slutet av sommaren. De biodlare som producerar sorthonung, t.ex. ljunghonung, rapshonung, maskroshonung, skattar dock oftare. De får hålla uppsikt över när det aktuella draget blommat över och vara beredda att slunga i olika omgångar.

  • Hur länge har biodling funnits?

Nu fuskar vi lite här och lägger en länk till en sida som presenterar biodlingens historia. Hittar ni några felaktigheter i informationen hoppas vi att ni hör av er.

  • Hur länge lever ett bi?
  • Är bina farliga?
  • Hur ser fördelningen av bin ut i kupan? Hur många drottningar, drönare och arbetare finns det?
  • Under vilka månader är bina aktiva?
  • Måste man vara registrerad som biodlare i Sverige?
  •  Hur många biodlare finns det i Sverige?
  • Hur vet jag som investerare att ni inte bara tar pengarna?

Det får du reda på genom att du följer denna blogg där bilder och filmer från arbetet med bina kommer att läggas ut. Efterhand redvisar vi även alla kostnader och inkomster från Adopt a bee här på bloggen. Just nu har vi 600 kr på kontot, pengar från två andelsägare =D . Vi räknar med att behöva 60.000 kr under det första verksamhetsåret (hyra lokal, inköp av material, transportkostnad vid slungning, medlemsavgifter till SBR m fl, marknadsföring med mera, med mera)och hur länge det dröjer innan vi går med vinst beror på hur bra våra bisamhällen blir. Vi hoppas så klart att vi kan söka och få ett antal projektbidrag, men det vet vi inte ännu. Vår förhoppning är ju också att några av våra andelsägare eller trädgårdsinnehavare blir så intresserade att de vill fortsätta med biodlandet för egen del. Då ska kanske projektet gå in med material till den nya biodlaren, som startstöd, men det är en idé som vi inte har diskuterat ännu.

Hör gärna av dig om du har fler frågor!

Adopt a bee – Get honey for free

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.